SM-presentation

Sidmar-over-m-text


(Foto överst: Calle Erlandsson)

Cramling1107Pia Cramling är en av Sveriges mest kända schackspelare genom tiderna, och har också varit en av de mest omskrivna under de senaste trettiofem åren. I våras fyllde hon femtio år, på lördag gör hon sin elfte start i SM-gruppen och i juni gick flyttlasset från Spanien till Sverige.
-Jag hade hemlängtan, förklarar hon beslutet att flytta hem igen. Min dotter Anna var oerhört positiv och min man Juan trivs överallt så det blev ett ganska lätt och snabbt beslut, när det väl togs.
Pia Cramling gjorde sin första start i SM-gruppen 1981, 18 år gammal. Då var det hela 32 spelare som gjorde upp om titeln, och i ett uppmärksammat parti mötte hon sin bror Dan. Första starten i SM gjorde hon dock i Motala 1976.
-Mamma och pappa körde mig dit en vecka innan tävlingen började eftersom jag också ville vara med på SM-lägret. Där träffade jag Julianna Miklos, som var den andra tjejen på lägret, för första gången. Man skulle visst vara fjorton år men jag fick komma med ändå, och att Julianna som var några år äldre var där gjorde det så mycket lättare för mig, som var yngst av alla. Schackträning, sporta och få nya kompisar – det var hur kul som helst!
-I SM deltog jag i juniorkvalet men gick inte vidare andra veckan och fick då spela i Flick-SM (som Pia vann). Jag upplevde några underbara veckor och visste att jag nästa år varken skulle vilja missa lägret eller SM.
Som talangfull flicka och ensam kvinna i den svenska eliten har Pia Cramling under hela sin karriär fått mycket uppmärksamhet, något som hon ser både för- och nackdelar med.
-Det är förstås jättekul att få synas. Men det kunde också kännas jobbigt när det blev mycket och då ville jag bara fly undan. Jag har tyvärr aldrig trivts riktigt bra med att vara i rampljuset, förklarar hon.
I SM-gruppen har Pia flera gånger varit mycket nära att vinna- men aldrig lyckats nå ända fram. De senaste åren har inneburit flera topplaceringar, bland annat kom hon tvåa när SM spelades i Kungsör 2009. Allra närmast var hon dock senast SM gick i Örebro. Vid SM 2000 blev hon tvåa på särskiljning, och den tävlingen rankar hon också som sin främsta prestation.
-Jag hade ett vunnet slutspel i näst sista ronden som jag släppte till remi, och efter det spelade jag en snabb remi mot Ralf Åkesson i sista ronden. Jag kunde bara inte få mig till att ladda om inför det partiet, men då kunde både Tom och Jonas Barkhagen gå ifatt mig och sedan var det Tom som hade marginalerna på sin sida.

cramling1207

Pia Cramling mot Erik Hedman i förra årets Schack-SM.
I år var det tänkt att Dam-SM skulle ha spelats under SM-veckan, för första gången sedan 1977. Dam-SM har spelats senare, men då vid en annan tidpunkt på året. Eftersom antalet anmälda blev för få ställdes tävlingen in, men Pia tror ändå att det kan vara värt att prova igen.
-Jag tycker att det är självklart att man ska hålla ett Dam-SM, men det är inte säkert att det bästa är att ha den tillsammans med de övriga SM-tävlingarna. Att det inte var så många som anmälde sig visar att det inte räcker att arrangera ett Dam-SM, mästerskapet måste också vara mer attraktivt för att locka tjejerna att delta.
Efter SM kommer Pia att spela Dam-EM i Belgrad och tidigare i våras gjorde hon veterandebut i SCT:s stora veteranturnering i Täby.
-Det kändes bra att göra debut som veteran i en turnering som Peter Hlawatsch arrangerar. Som alltid när Peter håller i trådarna blir det en upplevelse att minnas för livet. För mig var det roligt att för en gångs skull vara yngst, det brukar annars vara tvärtom i mina tävlingar…
Niklas Sidmar

hillarp1303Tiger Hillarp vann Schack-SM 2007 och 2008, och år 2011 i Västerås gjorde han sin tolfte raka start i SM-gruppen. Debuten skedde förra gången tävlingen gick i Örebro, år 2000. Det var det första året som man satsade på att få med de bästa svenska spelarna i SM, och Tiger slutade som relativt nybliven stormästare i mitten av fältet.
-Jag minns att jag spelade illa, men att det var väldigt fina spellokaler och arrangemang, säger Tiger Hillarp Persson.
Till förra årets SM-grupp blev Tiger inte uttagen, eftersom två platser av ekonomiska skäl gick till lägre rankade spelare. Därefter tackade han nej till deltagande i det svenska OS-laget och han skrev ett öppet brev där han förklarade sitt beslut och samtidigt riktade skarp kritik mot Sveriges Schackförbund och dess syn på elitschack.
-Idag nöjer jag mig med att säga att jag är mycket besviken på SSF, och försöker att ha så lite som möjligt med SSF att göra. Men SM kan man inte tacka nej till om man försöker leva på schack, och jag är glad över att spela SM i år.
För Tiger Hillarp har nödvändigheten av att försörja sig fått honom att ägna allt mer av sin tid åt undervisning och skrivande, på bekostnad av det egna spelandet. För ett par år sedan ansvarade han under ett års tid för schackundervisningen på schackgymnasiet i Oslo, och därefter har han ägnat mycket av sin tid åt andra tränaruppdrag. Han har också startat hemsidan http://tiger.bagofcats.netsom han lägger en hel del tid på att hålla uppdaterad, och han skriver på en ny upplaga av spelöppningsboken Tiger´s Modern, som gavs ut 2005 och som kommer att ges ut under det nya namnet The Modern Tiger.
-I själva verket känns det snarare som om jag skriver på en ny bok eftersom minst hälften av innehållet kommer att ändras.
carlssonhillarp1107

Senast Tiger spelade SM var 2011 i Västerås, då han slutade på delad femte plats. Här spelar han svart mot Pontus Carlsson i den andra ronden, ett parti som Tiger vann.

Nu är Tiger alltså tillbaka i SM-gruppen och som en av tre spelare som har vunnit SM sedan 2007 är han naturligtvis en av favoriterna, inte minst eftersom en av de andra två, Emanuel Berg, inte är med.
-Om jag hade haft möjlighet att förbereda mig en månad hade jag inte tvekat, då hade jag sagt att jag siktar på att vinna. Men som mitt schackliv har utvecklats har jag ingen aning om vilka chanser jag har. Jag hoppas att jag har lite flyt i rätt lägen, säger Tiger Hillarp.
Niklas Sidmar

Amatören Lindberg utmanar yrkesspelarna

Jun272013

lindberg12071Bengt Lindberg har av Jesper Hall kallats för ”Sveriges bästa amatörspelare”, och sett till de två senaste årens SM-resultat verkar det stämma bra. I Västerås 2011 kom han på fjärde plats, och förra året i Falun var han en av fyra spelare som särspelade om SM-titeln.
-De nackdelar jag har som amatör är främst att jag har mindre tid till förberedelser och att jag inte hinner spela lika mycket. Men en fördel skulle möjligen kunna vara att jag helt kan fokusera på schacket och inte är beroende av prispengar för försörjning. Dessutom behöver jag bara spela när jag har lust, förklarar Bengt Lindberg.
-I SM de senaste åren har mina förberedelser fungerat bra och jag har känt mig motiverad och spelsugen inför nästan varje parti. I övrigt är det svårt att säga varför det har gått så bra.
I år är han lägst rankad av samtliga spelare, men med de senaste årens resultat i bakhuvudet är det svårt att inte se honom som åtminstone en outsider. Själv är han dock försiktig med att sätta upp resultatmässiga mål.
-Jag brukar inte sätta upp några konkreta mål utöver att gå upp i rating och spela bra partier. I och med att jag är lägst rankad i år medför detta tyvärr inte någon imponerande målsättning…
Bengt Lindberg började spela schack som elvaåring och i klubb några år senare, först i Sollentuna och sedan i Solna SS som då var den ledande klubben norr om Stockholm. Liksom de flesta andra svenska spelare är han självlärd och har inte haft någon tränare.
-Som de flesta började jag först att spela spännande gambitar, men det fungerade bara till en viss nivå. Sedan lät jag bli att offra bönder i öppningen och gick över till vanligare öppningar. Lite tråkigt kanske, men schacket har sina naturlagar. Till en början var jag inte road av slutspel, men med tiden har jag bättrat på den sidan också, konstaterar han.
-Eftersom jag aldrig har haft någon tränare har mitt spelande och tränande varit osystematiskt och jag borde säkert ha lagt tid på en del saker som jag har försummat. Å andra sidan har jag ägnat mig åt sådant som har intresserat mig, vilket gör att jag fortfarande tycker att det är intressant med schack.
2003 blev Bengt Lindberg internationell mästare, men han anser inte att IM-titeln förändrade särskilt mycket i hans sätt att spela och träna.

lindberghall1207Bengt Lindberg intervjuas av Jesper Hall under SM 2012.

-Nivån på min spelöppningsförberedelser höjdes väl, åtminstone till viss del. Men några planer på att bli försöka bli stormästare eller leva på schack har jag egentligen aldrig haft, jag har alltid sett schacket som en hobby.
Idag spelar Bengt sparsamt men ganska regelbundet och de senaste åren har han varit med i SM, Rilton Cup och ytterligare några tävlingar per år. Inför årets start i SM-gruppen förbereder han sig genom att delta i Visma Chess Tournament och han berättar att han i genomsnitt lägger minst fem timmar i veckan på schack.
-Jag följer med i de stora turneringarna som spelas under året, och jag brukar spela igenom aktuella partier och se hur världseliten spelar. Dessutom brukar jag titta på partier som övriga i SM-gruppen spelar, och under själva tävlingen ägnar jag kanske två timmar inför varje parti på att gå igenom och kompletteras mina tidigare förberedelser, berättar Bengt Lindberg.

Niklas Sidmar

 

Brynell hoppas på flyt i kritiska lägen

Jun242013

Foto (överst): Calle Erlandsson

Brynell1305Stellan Brynell är en av de spelare som har deltagit flest gånger i SM-gruppen, och av deltagarna i årets tävling har han klart flest starter. Första gången var 1986 och den senaste 2010 i Lund. I år gör han sin tjugonde start. Två gånger har han placerat sig överst på prispallen, 1991 i Helsingborg och 2005 i Göteborg.
-Första gången blev det särspel och då vann jag en match på fyra partier mot Lars-Åke Schneider. I Göteborg 2005 var det en väldigt stark SM-grupp, så den segern är jag mycket nöjd med, berättar han.
-För att vinna i år krävs nog att jag har rejält med flyt i några kritiska lägen. Det kommer att bli en väldigt jämn och hård tävling där vem som helst kan vinna.
Stellan Brynell är en av ett drygt tiotal svenska elitspelare som försörjer sig på schack. Han konstaterar att situationen har förändrats under den tid han har hållit på, främst genom att konkurrensen har blivit hårdare.
-När östblocket föll samman kom det plötsligt väldigt många fler starka spelare som dessutom var beredda att spela för små startpengar, förklarar han.
Vid sidan av spelarkarriären är Stellan engagerad som tränare och han anlitas ofta som ledare när Sveriges Schackförbund skickar ungdomar på internationella tävlingar. Dessutom har han fungerat som lagledare för det svenska landslaget under de senaste mästerskapen, senast i Istanbul där det svenska laget gjorde succé med en sextondeplats.
-Det roliga är att kunna kombinera alla dessa delar, och jag tror att jag blir en bättre tränare och ledare genom att fortfarande vara en aktiv spelare.
-Som lagledare gäller det att försöka hålla stämningen uppe även vid motgång. Dessutom är det lagledarens uppgift att försöka fixa praktiska problem så att dessa inte stör spelarna. Lite hjälp vid öppningsförberedelser och analys av motståndarna är det också bra om man kan ge, men att få till laguttagningarna brukar inte vara så svårt. Det stora jobbet gör förstås spelarna, och lagledarens betydelse ska inte överdrivas.
brynellschneider91
Stellan Brynell tog sitt första SM-guld 1991, efter särspel mot Lars-Åke Schneider. Bilden är från efteranalysen, med Ferdinand Hellers bredvid Brynell. (Foto från Schacknytts arkiv)

-I Istanbul tror jag att den goda stämningen i laget bidrag till resultatet, men viktigast är att ha lite flyt i lottningen och att vinna sista ronden!
Stellan Brynell började spela schack som tioåring i Malmö på sjuttiotalet, och han fick sin första kontakt med det organiserade schacket vid ett sportlovsarrangemang. Då var klubblivet betydligt mer varierat än idag, men när det gäller ungdomsschacket är situationen snarast den omvända.
-Det är många fler juniorer idag än när jag växte upp, särskilt i yngre åldrar. För den som vill bli riktigt bra tror jag att det viktigaste är att spela mycket och att syssla med schack varje dag. Det behöver inte vara långa stunder, men det är viktigt att hålla på regelbundet.
-Själv tränade jag väldigt ostrukturerat men jag läste allt jag kom över och spelade mycket på klubben, både blixt och långpartier. Stormästare blev jag genom att hålla på tills det till slut kom några bra resultat…
-Jag tränar på samma sätt idag. Ostrukturerat och jag läser allt jag kommer över. Det blir mer nöje än nytta som styr, konstaterar Stellan Brynell.
Niklas Sidmar

Pontus Carlsson: ”Min kritik mot SSF har bara ökat

Jun202013
Carlsson1107
I höstas avgick Pontus Carlsson som ordförande i Sveriges Schackförbunds Elitkommitté, efter att ha upprörts av främst SSF:s syn på elitschack. I TfS hösten 2012 skrev han ett mycket skarpt inlägg om bakgrunden till sitt beslut.
Han har inte ändrat åsikt idag.
-Min kritik mot SSF och dess syn på elitschack har bara ökat. Efter att ha läst igenom verksamhetsberättelsen och kongresshandlingarna kan jag inte säga något annat än att det som SSF håller på med är bedrövligt. Anil Surender nämner inte ens elitschacket i sin ledarspalt trots att det är det område som har förstörts mest och drabbats av de flesta besparingarna. Om man ser på den strategiplan och missionsformulering som styrelsen har presenterat så ser jag helt enkelt inte var elitjuniorer och elitseniorer passar in, menar Pontus Carlsson.
-Det som jag heller inte gillar är att SSF och dess ledning inte kan vara ärliga och stå för sina handlingar och åsikter utan kör politiska spel som till exempel nu med Schackgideon. Landslaget fick inget som helst stöd av SSF vare sig vid det Sandvik-sponsrade träningslägret inför OS eller till World Cities i Förenade Arabemiraten som vi kvalificerade oss till via vårt OS-resultat. Tvärtom så motsatte sig SSF-ledningen båda sakerna och då känns det som en väldig dubbelmoral att ge oss Schack-Gideon för årets främsta prestation.
Pontus betonar att han inte bara är kritisk mot hur förbundet hanterar elitschacket, utan att han tycker att SSF:s aktioner och inställning är dåliga på många områden. Han nämner det protestärende från i våras då hans Team Viking bestraffades med poängavdrag för att ha använt sig av en otillåten spelare, ett ärende som Pontus anser att såväl SSF som andra inblandade kunde ha skött bättre, och han pekar på flera exempel inom allt från skolschack till damschack på vad han anser vara felaktig inställning och dåligt agerande från SSF:s sida.
-En viktig bit som SSF inte alls har förstått är att allt hänger ihop. Bredd och elit måste samverka och när alla starka spelare slutar satsa får det konsekvenser för hela schackrörelsen. I en sport måste folk alltid ha ett mål för att hålla på eller för att satsa och för många är målen i schack att spela i landslaget, bli stormästare eller att vinna SM. Men har man som ung inga förebilder så varken börjar man spela eller väljer att fortsätta att satsa på den sporten. Som jag ser det försöker SSF helt enkelt avskaffa sporten schack och ersätta med lek och spel för barn och vuxna, tycker Pontus Carlsson.
-I dagsläget är det bara Nils Grandelius av de svenska spelarna som verkligen satsar på schack, och tyvärr kommer det att bli mycket svårt för honom att lyckas. Inte för att han saknar talang, för talang har han, utan problemet är att han inte har något klimat för att utvecklas. För att ta sig upp till 2700 behöver man konkurens, ett bra klimat och folk att träna med och pressa sig mot, och det finns inte i Sverige. Att hela tiden åka iväg själv på tävlingarna är inte heller så kul. Men jag hoppas givetvis att jag har fel, förklarar Pontus Carlsson.
carlssonnilsson1207
Pontus Carlsson i samspråk med förra årets SM-överledare Lars Nilsson vid tävlingarna i Falun. (Foto: Niklas Sidmar)Pontus lärde sig att spela schack redan som fyraåring och var framgångsrik under hela sin ungdomstid. Två vinster i Skol-SM och ett antal starter i de internationella ungdomstävlingarna blev det, och på 2000-talet blev det både IM-titel och debut i landslaget. 2007 blev han den sextonde svenska stormästaren.
Idag spelar han när han har tid och lust och senast var det i helgturneringen Deltalift Open i maj.
-Jag spelade för att få några partier före SM, men sett till resultatet hade det ju varit bättre att vara hemma och plugga… Dock måste jag säga att den tävlingen var fantastiskt bra organiserad och spellokalen var det bästa jag någonsin sett i Sverige.
-Annars föredrar jag att spela utomlands eller med landslaget där det är värme, klass, stil och nivå på allt, säger Pontus Carlsson.
Pontus Carlsson gjorde sin första start i SM-gruppen 2001 när tävlingen spelades på hemmaplan i Linköping. Då blev resultatet en åttondeplats, och sedan dess har det blivit ytterligare fyra starter, senast 2011 i Västerås.
-Jag är egentligen inte nöjd med någon av mina starter i SM-gruppen, men 2001 tyckte jag att jag spelade helt OK och som nykomling visade att jag hör hemma på den nivån. I Västerås spelade jag bra ett tag men var alldeles för sliten och gjorde hemska misstag. Jag kunde ha vunnit den tävlingen om jag hade varit fräsch då jag stod på vinst i samtliga partier förutom i första ronden mot Emanuel.
-Det låter kanske konstigt när man inte var med i toppen men det året var kvalitén på spelet helt sjukt dålig och vi gjorde otroliga misstag i partierna.
-Vi får se om jag hinner träna något före SM, för gör jag det så åker jag dit för att vinna och inget annat. De flesta av spelarna har ju slutat spela professionellt och börjat jobba eller plugga och rasar därför genom rankinglistorna vilket givetvis ökar mina chanser att vinna då alla helt plötsligt är tvungna att spela enligt mina regler… Det är tragisk för svenskt schack, men det är ju så SSF vill ha det…
Till hösten arrangerar Pontus moderklubb Linköpings ASS Svenska Cupen för andra gången i rad. Inför förra året var Pontus initiativtagare till återuppväckandet av tävlingen, och även i år är han involverad i arrangemanget som spelas 6-8 september.
-Självklart! Det är ett måste för folk att boka in den tävlingen då det inte finns mycket som är roligare än lagschack. Vi har ju dessutom massor med priser och ett handikappsystem som föll väl ut förra året. Nytt för i år är att vi har infört rankingpris för lag med en snittranking under 1800 och att hotellet bygger ett schacktema med erbjudanden i baren, loungen och restaurangen. Varje klubb får dessutom ställa upp med obegränsat antal lag så det är bara att ringa upp klubbpolarna och sätta ihop ett lag redan nu!
-Nu ska i alla fall SM i Örebro bli riktigt kul att spela och jag är övertygad om att det kommer att bli ett kanonarrangemang. Bara en sådan sak som att de har ordnat så att schacket sänds på O´learys. Där kan deltagarna när de inte spelar själva sitta och följa våra partier med Jespers kommentarer, samtidigt som de beställer in något gott att äta och dricka. Det kan inte bli mycket bättre om man är schackintresserad, konstaterar Pontus Carlsson.
Niklas Sidmar

Axel har inte slutat hoppas på GM-norm

Jun172013

Smith1205

Schackspelare, skribent, organisatör eller tränare? För Axel Smith har det varierat genom åren. Han berättar att han ägnat sig mest åt tränaruppdrag det senaste året, och i sommar kommar hans bok ”Pump up your rating” ut.” I maj förra året bestämde han sig för att avsluta sin seriösa satsning som spelare.
- Beslutet tog jag efter att ha förlorat i sista ronden i öppna norska mästerskapen i maj – det var det sjätte partiet där jag hade möjlighet att ta GM-norm och den sjätte förlusten, berättar han.
-En orsak var att jag ville syssla med annat, exempelvis att skriva en schackbok. Men ett annat skäl var att det var påfrestande att hela tiden leva med pressen att prestera. Eftersom jag varit ganska nära 2500 i elo i flera år utan att nå dit kunde jag aldrig slappna av. Jag fick dåligt samvete om det gick en dag utan att jag löste kombinationer.
Intresset för schack har det dock inget varit något fel på och Axel berättar att han kommit på sig själv med att sitta och lösa kombinationer bara för att det är så roligt. I sommar väntar en intensiv period med Visma Chess, Schack-SM och Manhems IM-turnering. I juni började han träna igen. Och helt har han inte gett upp hoppet om att bli stormästare.
-Jag har spelat ganska mycket sämre sedan OS, det vore konstigt annars. Utan att träna mer kommer jag inte att bli stormästare, men det är klart att jag hoppas …
I förra årets SM var Axel ett av utropstecknen, och efter en mycket stark turnering var han en av fyra spelare som fick spela särspel om SM-titeln. I särspelet blev det en tredjeplats vilket var hans bästa placering på tre SM-gruppsstarter och säkrade platsen även i årets SM-grupp.
-Första gången jag var med, 2007, fick jag nog en del gratis för att folk underskattade mig. 2008 började det strålande men sedan satsade jag lite för hårt på GM-normen. Förra året spelade jag solitt och stod bara dåligt vid ett drag i ett parti. Det är en av de turneringar jag är mest nöjd med – det kändes så orealistiskt att vinna att jag aldrig riktigt grämde mig över att jag var nära.
Axel säkrade sin IM-titel i SM 2008 efter att den seriösa satsning han inledde ett par år tidigare gjorde att han ökade 350 poäng i rating på ett år och gick från knappt 2100 i Elo till 2450. Han får frågan om det var mer träning eller bättre träning som var huvudskälet till framgången.
-Det viktigaste skälet var nog att jag tränade mer. Jag hittade nyligen min gamla träningsdagbok och såg att jag snittade drygt fem timmar per dag. Men det var också viktigt att jag fokuserade på aktiv träning, som att lösa kombinationer eller analysera partier. Tidigare hade jag mest legat i badkaret och bläddrat i schackböcker.
- Innan man är ”skolad” schackspelare kan man lära sig mycket bara genom att hämta in kunskap, men efterhand har man bockat av punkt efter punkt och då återstår bara att arbeta med schack. Jag tränade inte annorlunda när jag hade 2450 än när jag hade 2150, men jag hade slutat med vissa saker. Under 2006 läste jag exempelvis 26 schackböcker, sedan dess har jag bara läst en handfull totalt.
Hur man blir sin egen schacktränare och själv ökar sin spelstyrka är ämnet för Axel Smiths bok ”Pump up your rating” som kommer ut i juli. I arbetet med boken har Axel använt sig både av sina erfarenheter när det gäller att träna själv och av sina erfarenheter av att träna andra.
-Jag har proppat in allt jag tycker är viktigt! Det svåra har snarare varit att stryka det som inte riktigt passar in, förklarar han.
smithvaarala1207
Axel Smith mot Eric Vaarala i förra årets SM-grupp. Axel vann partiet och fick till slut särspela om SM-titeln.
(Foto: Niklas Sidmar)

Tränarkarriären inleddes när Calle Erlandsson i LASK engagerade Axel som hjälptränare i en skola i Lund. Men enligt Axel själv var hans bidrag till träningen av tvivelaktig kvalitet den gången.
-Det var två andra tränare som höll i schacket. Det slutade med att en av tränarna satt och visade mig öppningar, så min närvaro försämrade helt klart träningen den terminen…
På senare år har han haft flera privatelever, och 2011 och 2012 tillbringade han ett år i norska Kristiansund där han jobbade som schacktränare i stadens schackklubb. Kristiansund sökte egentligen efter en stormästare, men Axel skickade ändå in en ansökan.
-Det var bara två som hörde av sig och jag fick uppdraget. I första hand handlade det om träning av små grupper i klubblokalen, men det blev även Skypeträning med dem som inte bodde i Kristiansund, skolturneringar, läger och ledaruppdrag på turneringar.
Vad utmärker då Axel som tränare?
-Att jag har en naiv förhoppning att eleverna ska göra som jag säger … Skämt åsido ligger det något i det. Jag tror att jag är lite för snäll, och även om jag naturligtvis försöker vara ärlig borde jag nog vara lite hårdare.
-Annars är det nog att jag ger hundra procent när jag tränar elever: sammanfattar träningarna i dokument som jag delar ut, kommenterar deras partier efter träningen och hör av mig mellan tillfällena för att se hur det går. Och jag försöker alltid att hitta uppgifter som passar just för vad den eleven behöver. Därför har jag inte så många elever åt gången, i så fall hade det inte varit möjligt, förklarar Axel Smith.
Niklas Sidmar

Hector siktar alltid på seger

Jun132013

hector1305

Jonny Hector betraktas allmänt som en av de svenska stormästare som spelar mest underhållande, och han är ett dragplåster i varje turnering där han deltar. I SM-gruppen har han varit med sammanlagt tretton gånger. Guldet 2002 var förstås höjdpunkten men även i övrigt har det blivit idel topplaceringar, med några undantag. Ett av dem kom i fjolårets SM i Falun då han slutade på nionde plats av tio spelare med 3½ poäng.
-Jag tror att förklaringen är att oavsett om jag är i bra eller dålig form så är min inställning densamma, jag försöker alltid vinna alla partier. När det går motigt har en del spelare förmågan att säkra upp sitt spel med remier och glida i mål som nummer 3-5. Jag har varken den förmågan eller viljan att göra det. Det är förstaplatserna man minns, slår Jonny Hector fast.
I år är han rankad i mitten av en av de jämnaste SM-grupperna någonsin. Alla spelare är samlade inom ungefär 150 rankingpoäng och den som är lägst rankad, Bengt Lindberg, var med i särspelet om SM-titeln förra året.
-I år saknas ett par av topparna och resten av fältet är så pass jämnt att det kan gå lite hur som helst. Det gör att det blir svårare att peka på nyckelpartierna före turneringen. Själv har jag både vunnit och förlorat partier mot i stort sett alla spelarna. Jag tippar dock SM-guldet till Skåne…
-Själv hoppas jag att det ska gå bättre än förra året, konstaterar han och tillägger sedan att han hoppas att det ska gå bättre än i Västerås och Lund också – då kom han tvåa.
Jonny Hector började spela schack som fjortonåring och utvecklades snabbt. Han spelade mycket och blev bättre och bättre tills han reste runt som schackproffs och försörjde sig på schack. Idag bor han i Danmark med frun Kirsten och nioåriga dottern Sofia, så möjligheterna att resa runt och spela turneringar är begränsade.
Hector1105

-Jag väljer de turneringar som passar med familjens övriga aktiviteter. De flesta turneringarna är sådana som jag spelar flera år i rad och som jag tycker om att spela, oftast med mycket engagerade arrangörer.
Han spelar regelbundet i såväl svenska som danska och tyska ligan, och på frågan om det beror på att det passar bra tidsmässigt med lagschack eller på att han gillar lagschack svarar han att båda påståendena stämmer.
Under de första tjugo åren av karriären spelade Jonny Hector för Kirsebergs SK, innan han 1998 bytte till Limhamn. Och med Limhamn blev det ett lite överraskande SM-guld i våras, när man i Elitseriesammandraget i Västerås höll undan för de övriga lagen.
-I år slutade matcherna 4½ – 3½ till oss istället för tvärtom. Ofta har vi tappat poäng på vägen till finalmatcherna, men inte den här gången. Jag tror att jag var den enda i laget som hade en dålig säsong, men de andra spelade så bra att det räckte till en efterlängtad serieseger, konstaterar Jonny Hector.
Niklas Sidmar

Tikkanen är redo för ny satsning

 Jun102013

(Foto:Calle Erlandsson)

Tikkanen1305 (ce)Hans Tikkanen ansågs länge som en mycket stark schackspelare som hade svårt att hålla hela vägen. Sedan hände något. Sensommaren 2010 säkrade han stormästartiteln efter tre GM-inteckningar på två månader. Därmed blev han den artonde svenska stormästaren, och därefter vann han SM-titeln först i Västerås 2011 och sedan i Falun förra året. I Falun visade Tikkanen stor psykologisk styrka när han lyckades ladda om till särspelet efter att just ha förlorat mot Emanuel Berg.
-Det passade mig faktiskt perfekt med ett särspel med kort betänketid direkt efter förlusten. Jag tror att det var Axel Smith som sa att ”efter en förlust är man inte en riktig människa förrän man får spela igen”. Lite frustration och ilska passar bra till kort betänketid, men jag hade nog haft mycket dåliga chanser i ett särspel med långpartier i det tillståndet, konstaterar Hans.
-Jag vet inte om man kan säga att Schack-SM passar mig bättre än andra turneringar, men jag tror att jag spelar lite bättre på sommaren, jag trivs bäst då helt enkelt.
Efter de senaste årens resultat är det svårt att inte se Hans Tikkanen som huvudfavorit i årets tävling. Men själv håller han inte med.
-Jag tror aldrig att jag ska vinna en tävling, det är ju så många andra med som också kan vinna. Visst tror jag att jag har en hyfsad chans, men jag ser Nils som absolut favorit, sina mindre goda SM-resultat till trots.
-Mina prestationer i SM-tävlingarna har inte varit direkt spektakulära, utan jag har presterat ganska normalt i jämna tävlingar och de senaste två åren har jag haft målfoto-millimeterna på min sida…
Hans konstaterar att han inte känner någon särskild press på grund av sina dubbla SM-guld, snarare kanske lite lättnad eftersom han redan har bevisat att han är med i toppen och kan vinna.
-Men visst, SM är ändå en av de absolut viktigaste tävlingarna under året så en del press sätter jag naturligtvis på mig själv.

lindbergtikkanen1010(ce)

Hans Tikkanen under en elitseriematch för sitt LASK för några säsonger sedan.

Efter att han tagit sin tredje stormästarnorm tog det några månader innan Hans utsågs till stormästare. Det skedde i samband med OS i Khanty-Mansiysk hösten 2010, där han inte ingick i det svenska laget. I viss mån håller han med om att det kan vara svårt att ladda om och sätta nya mål när stormästartiteln väl är säkrad.
-Stormästartiteln är onekligen det stora att uppnå, och efter den kom det många extra möjligheter och bättre villkor, bland annat fick jag börja spela den utvecklande Sigeman-turneringen och jag fick en chans i Wijk aan Zee. Det är helt klart svårt att hitta ett nytt mål som är lika lönsamt.
Hans spelade på och gjorde fortsatt fina resultat, men efter tag märkte han att han började tröttna, och han drog ner kraftigt på både spelande och tränande. Nu verkar det dock vara på väg att vända igen.
-Tidigare levde jag mycket på glädjen över att tävla och vinna, men nu har jag börjat hitta tillbaka till glädjen över att spela. I princip har jag inte tränat seriöst sedan förra sommaren, men nu känner jag mig redo för seriös träning igen, till och med extra mycket denna sommar eftersom jag inte har något annat stort inplanerat.
-Mina ambitioner inför framtiden är för närvarande att först sluta tappa elo och sedan stabilisera mig runt 2550, förklarar Hans Tikkanen.
Niklas Sidmar

SM: Wiedenkeller gör comeback i SM-gruppen efter 21 år

 Jun062013

Under tiden fram till Schack-SM kommer vi att presentera deltagarna i årets SM-grupp. Idag är det dags för Michael Wiedenkeller som bor och tävlar i Luxemburg, men har kvar sitt svenska medborgarskap. 

Wiedenkeller 1207Michael Wiedenkeller tävlar numera för Luxemburg och har spelat både i OS och i Europamästerskapen för smånationer för sitt nya hemland. Eftersom han har dubbla medborgarskap är han ändå berättigad att delta i SM-gruppen och tävla om det svenska SM-guldet, och förra året kvalificerade han sig genom att vinna Mästar-Elit. Han var mycket nära även året innan, då han delade segern i Mästar-Elit med Erik Blomqvist och Erik Hedman, men särskiljdes på tredje plats.
-En rimlig målsättning för mig är att ta 50 procent. Om jag lyckas med det beror på om mina förberedelser håller och om jag klarar av att hålla en jämn nivå under hela turneringen, menar Michael Wiedenkeller.
SM-gruppen är ingenting nytt för Wiedenkeller, men hans senaste start ligger en bit bakåt i tiden. Efter att ha debuterat med en sjuttonde plats 1981 deltog han i ett antal tävlingar under åttiotalet och noterade bland annat fem andraplatser innan han till slut tog SM-guld 1990. Därefter blev det ytterligare två starter, inklusive en andraplats på samma poäng som segraren Lars Karlsson 1992.
-Min bästa SM-tävling var den 1990, och naturligtvis kändes det riktigt bra att få vinna efter att ha kommit på andra plats fler gånger tidigare, säger han och minns tävlingen som spelades i Valhalla Sporthall i Göteborg.
-Jag kommer ihåg att jag tog ledningen med ett fint positionellt parti mot Richard Wessman. Sedan åkte jag på en fantastisk teoretisk nyhet av Thomas Engqvist, han spelade frivilligt Ke8-f7 som Svart och plötsligt kom mitt spel helt av sig och det blev en förlust. Men tävlingen var lång, och när jag lyckades slå teoristarke Thomas Ernst med svart i ett fint Franskt parti tog jag ledningen igen, och höll undan för Lars-Åke Schneider.
1997 flyttade Michael Wiedenkeller tillsammans med fru och två barn till Luxemburg där han arbetar som Private Banker på SE-banken. Familjen bor fem kilometer från centrum i huvudstaden med samma namn som landet. Staden Luxemburg har ungefär 100.000 invånare och i landet är folkmängden omkring en halv miljon.
-Luxemburg är ett trevligt litet land, men jag känner mig fortfarande som svensk. Min fru är svensk, våra barn är födda i Sverige, och jag har mest med svenskar att göra i mitt jobb, förklarar han.

wiedenkeller1203

Michael Wiedenkeller spelar regelbundet Elitserien för SK Rockaden, och tror att han kommer att flytta tillbaka till Sverige någon gång i framtiden.

De senaste åren har han deltagit i Luxemburgsmästerskapet och hittills har det blivit segrar 2009, 2010, 2012 och 2013. Den första gången kunde han inte titulera sig Luxemburgmästare eftersom han fortfarande tävlade för Sverige, men för tre år sedan valde han att byta federation.
-Jag blev tillfrågad om jag ville spela för Luxemburg och efter en titt i svenska rankinglistan insåg jag snabbt att jag inte skulle vara aktuell för svenskt landslagsspel, berättar han.
Vid senaste Schack-OS ingick Wiedenkeller också i Luxemburgs lag. Han spelade på förstabordet och tog 5 poäng på nio partier, men laget kom en bra bit ner i prislistan på 112:e plats.­ Sitt första OS gjorde han två år tidigare, då han efter en strålande insats tog 7½ poäng på tio partier.
-Men naturligtvis kan man inte jämföra spel för Luxemburgs landslag med till exempel Sveriges. I ett OS möter de svagare nationerna ofta ett bra lag och förlorar stort, och kan sedan kan möta ett svagare lag och vinna, och så vidare.
Kopplingen till Sverige är fortfarande stark och de senaste åren har han någorlunda regelbundet spelat i Elitserien för SK Rockaden, främst i sammandragen.
-Jag tror att vi flyttar hem till Sverige så småningom, och det är därför jag försöker spela regelbundet för Rockaden och har börjat vara med i SM på somrarna. Att få spela SM-gruppen igen nu i Örebro ska bli en upplevelse, SM-gruppen håller ju högre klass och är mer professionell än på ”min tid”.
-Jag började spela schack i Vetlanda i Småland som sexåring. Nu har jag fyllt 50 år och jag ser fortfarande fram emot varje parti och varje tävling jag spelar med spänning. Schack är unik hobby, konstaterar Michael Wiedenkeller.
Niklas Sidmar

SM: Hektisk sommar för satsande Grandelius

grandelius1207Nils Grandelius har tillhört favoriterna i SM de senaste åren, men har ännu inte riktigt fått till det och i en intervju på hans egen hemsida konstaterar han att SM är en av de tävlingar som brukar gå dåligt. Trots det är det förstås många som tippar honom som segrare även inför årets tävling. Själv har han dock inte börjat fundera på Örebro ännu, och har faktiskt inte ens koll på vilka han ska möta.
-Nu är jag inne i en hektisk period med turneringar i princip hela tiden, så jag tar en tävling och ett parti i taget. SM-deltagarlistan har jag inte sett, så jag vet inte vem som är med i år, förklarar han.
Förra året i Falun var han med i segerstriden, men förlorade mot Erik Hedman i sista ronden och föll till en femteplats.
-Just förra året var lite speciellt eftersom jag hade delat segern även vid remi, som jag hade många chanser att få. Visst kändes det oerhört tråkigt, men å andra sidan tycker jag inte att jag förtjänade att bli mästare med det spel som jag visade upp, så jag kan knappast påstå att jag hade otur.
I Sverige är Schack-SM en av de mest uppmärksammade tävlingarna under året, men Nils tycker ändå inte att pressen att lyckas är större i SM än i andra tävlingar.
-Nej, pressen jag eventuellt känner när jag spelar kommer uteslutande från mig själv, eftersom jag spelar enbart för min egen del. Ibland kan det kanske bli lite mycket, men å andra sidan är det också väldigt viktigt att vara motiverad.
-Det hade såklart varit kul att bli svensk mästare, men att vinna exempelvis Junior-VM skulle jag värdera mycket högre.
Även om Nils Grandelius inte har nått ända fram i SM har framgångarna de senaste åren varit många. Han har varit med i toppen av de senaste internationella juniorturneringarna, med bland annat seger i Ungdoms-EM 2011 och en fjärdeplats i Junior-VM i höstas. I Schack-OS spelade han på förstabordet i det svenska landslag som kom på en sensationell sextondeplats, och den individuella insatsen var fenomenal med 8 poäng på elva spelade partier. I förra veckan delade han segern med Nigel Short och Richard Rapport i Sigemanturneringen.
-Jag tycker inte att jag spelade särskilt bra, men resultatet var ju utmärkt. Och det var definitivt ett steg framåt jämfört med EM som spelades precis innan. Då kom jag från en lång träningssession och hade inte riktigt hunnit ställa om, så resultaten blev därefter.
-Nu hoppas jag att en del bitar har fallit på plats, och att jag ska spela bättre än i Sigeman i de kommande tävlingarna.

Grandelius1305(ce)
Nils Grandelius analyserar i årets Sigemanturnering. (Foto Calle Erlandsson)

I vintras gick Nils ut med beskedet att han inleder en offensiv satsning där målsättningarna är högt ställda. På sin hemsida slog han fast att han siktade på att vinna Junior-EM 2013, att nå ett Elo på 2650 och att slå sig in i världseliten inom två år. Inför EM var han tydlig med att den var en plats bland de 23 bästa och World Cup-plats som gällde.
-Jag tänkte mest att det kunde vara extra sporrande med den typen av lite högre målsättningar. Samtidigt tycker jag inte att de är jättehöga, i EM är väl egentligen den enda resultatmässiga målsättningen man kan ha World-Cup-kvalificering. Och i Junior-VM, där jag kom fyra förra året vore det konstigt att ha annan målsättning än att vinna.
-Jag känner inte någon enorm press på grund av dessa målsättningar, utan jag arbetar på seriöst och gör så gott jag kan, så får vi se vart det leder.
I december började Nils att träna med Evgenij Agrest och den träningen har pågått regelbundet sedan dess och kommer att fortsätta framöver.
-Det är otroligt lärorikt och jag har lärt mig en väldig massa nya saker. Jag tycker att det fungerar som det var tänkt, men vi har inte planerat så mycket konkret utan anpassar oss efter resultaten och hur spelet ser ut. Om något inte fungerar för tillfället får man försöka ändra på det till nästa tävling. Resultmässigt har det ännu inte gett någon fantastisk effekt, men det en långsiktig process, liksom all träning.
Nils är just nu inne i en mycket intensiv tävlingsperiod och kommer under tre sommarmånader att spela sex tävlingar. EM och Sigemanturneringen är redan avklarade, häromdagen började en öppen tävling i Sarajevo och därefter blir det en annan öppen turnering i Bulgarien. Sedan avslutas schacksommaren med SM och Poltiken Cup.
-Man får tänka lite mer på att konservera energi och inte trötta ut sig än i vanliga fall, exempelvis sysslade jag inte alls med schackliga förberedelser dagarna före Sigemanturneringen. Men jag är ju fortfarande ung och fylld av energi så jag tvivlar inte på att jag ska orka hela vägen.
-Visst är det ett hektiskt schema, men efter en vårperiod av lång träning verkar det helt rätt att testa styrkan i praktiken. Det känns riktigt bra inför sommaren nu, slår Nils Grandelius fast.
Niklas Sidmar

SM: Nya reglerna gjorde Anders jobb lättare

Maj302013
Under tiden fram till Schack-SM kommer vi att presentera deltagarna i årets SM-grupp. Vi inleder dock inte med någon av de tio spelarna, utan med förbundskaptenen Anders Pettersson:

pettersson1101Till sommarens Schack-SM genomfördes en rad ändringar av SM-gruppen. Viktigast av dessa är att uttagning numera sker efter Elotal samt att startbidragen har tagits bort och ersatts av prispengar. Förbundskapten Anders Pettersson har varit med när de nya reglerna har arbetats fram.
-Det är förstås för tidigt att säga om ändringarna har fått önskad effekt, men eftersom Elosnittet är högre är en försiktig slutsats från min sida är att det ger en bättre bredd på SM-gruppen. Dock saknar vi några spelare från den yttersta toppen på Elolistan, säger Anders Pettersson.
-Det är också svårt att säga om tävlingen har blivit starkare på grund av det nya uttagningssystemet eller de ökade prispengarna. Med årets budget hade jag exempelvis kunnat ta ut ytterligare två stormästare förra året, fortsätter han.
-För min del har i alla fall de nya reglerna betytt att arbetsbördan har minskat betydligt. Tidigare behövde jag kontakta spelarna och föra en dialog om villkor, men nu är villkoren samma för alla och det är de som anmäler sig till mig.
Beslutet om förändringarna av SM-gruppen fattades i vintras och grunden var ett förslag som tagits fram i höstas av Elitkommittén, under ledning av dess dåvarande ordförande Pontus Carlsson.
Utöver de redan nämnda ändringarna har även förbud mot tidiga remier införts, och SSF beslutade att skjuta till 20.000 kronor till den totala budgeten för SM-gruppen jämfört med tidigare.
-Som det såg ut tidigare, där spelarna hade fasta startbidrag beroende på spelstyrka, fanns det inte utrymme i budgeten för att ta med alla de bästa spelarna, förklarar Anders Pettersson.
Frågan ställdes på sin spets förra året, när ekonomin endast lämnade utrymme för två stormästare utöver de direktkvalificerade spelarna. Reglerna kritiserades från flera håll, bland annat skrev Tiger Hillarp ett öppet brev där han riktade stark kritik mot beslutet.
-Att spela i SM-gruppen är attraktivt på flera sätt och intresset är stort bland elitspelarna. Det har varit en del svåra avvägningar under åren, och ofta har man som förbundskapten haft två dåliga alternativ att välja mellan. Nu är de flesta sådana avväganden borta vilket naturligtvis underlättar för mig, konstaterar Anders.
Anders Pettersson tillträdde som förbundskapten under 2010. Då hade han just kommit tillbaka till Sverige efter att ha arbetat i Gambia några år, och även om han tidigare haft ideella uppdrag i många olika föreningar tyckte han att det var ett bra tillfälle att börja engagera sig i svenskt schack igen. På frågan om uppdraget varit vad han hade förväntat sig är han kluven.
-Ja och nej. Det är mer administrativt arbete än jag trodde från början. Många arrangörer håller inte toppklass och innan man lärt sig alla knep är det ganska tungrott. Här lär jag mig fortfarande.
-När det gäller kommunikationen med elitspelarna försöker jag lyssna in vad spelarna tycker och anpassa mig i den mån det är möjligt. Många principdiskussioner för jag dock vidare till Elitkommittén som fattar beslut. Men det är också så att det finns en ganska stor bredd av åsikter bland de mer aktiva spelarna, vilket gör det svårt att göra alla nöjda, fortsätter han.
Anders moderklubb är Karlskoga och därefter representerade han Degerfors i några år innan han flyttade till Göteborg och SS Manhem 2001 för att studera. 1999 vann han äldsta klassen i Skol-SM och några år senare vann han Manhems klubbmästerskap i hård konkurrens. Idag spelar han inte så mycket som han skulle önska, men den gångna säsongen ingick han i det Manhemlag som efter vad han själv beskriver som ”åtta mirakel på sju ronder och en bragdkvalmatch” tog steget upp i Superettan.
pettersson1003
Anders ingår i SS Manhems andralag som i år tog steget upp i näst högsta serien. Bilden är från säsongen 2009/10, då SS Manhem II senast spelade i Superettan.

-Jag siktar på att spela SM i år, men har genomgått en operation i magen som jag håller på och återhämtar mig från. Bara jag hinner bli någorlunda återställd och få lite träningstid så spelar jag, annars är jag på plats som åskådare.
-Eftersom jag kommer från Karlskoga har jag spelat många juniorturneringar både i Örebro och Ervalla genom åren. Och när SM gick i Örebro 2000 var jag med i JSM-gruppen. Det var fina arrangemang då och det vet jag att det blir denna gång också. Det ska bli superkul, konstaterar Anders.
Niklas Sidmar